I ett rättvist sammhälle skulle orättvisa förhållanden som härstammar från skillnad i förutsättningar i arv och miljö inte skapa oförtjänta olikheter (Nagel, 1991). Vi kan som individer inte rå för dessa ojämlikheter och ej heller de orättvisa resultat de resulterar i. Det rotar sig i faktumet av att det som kollektivet bör göra inte alltid är synonymt med vad individen bör göra. Skillnader i miljö innefattar problematiken med att människor inte själva kan belsuta över var de föds. Vissa föds i välbärgade länder, där de kanske redan från starten till hör t.ex. en gynsamm ekonomisk eller social klass. Andra föds i fattiga länder eller världsdelar, de kanske tillhör en socialt lågt stående klass, eller helt enkelt är väldigt fattiga (Ibid.). De förhållanden som människor föds in i varierar såklart i lika stor utsträckning som det finns människor på jorden. De fördelar eller nackdelar som agerar utgångspunkt för individerna accumuleras sedan med tiden, t.ex. har välbärgade människor en större förmåga att ge sina arvingar en bra start i livet, medan fattiga individer inte alls på samma sätt kan underlätta den nästkommande generationens företagande, inte bara affärsmässigt menat utan även ur hälso- och livskvalitetssynpunkt (Ibid.).
Miljösmässigt oförtjänta ojämlikheter korrelerar även med de arvsmässiga aspekterna av Nagels resonemang, då socioekonomisk välfärd i sin tur skapar mer gynsamma förutsättningar för bl.a. utbildning (vilket kan fostra talanger folk föds med). Skillnader i arv beror på att de saker individen har till sitt förfogande att sälja, d.v.s. sina medfödda (och förskaffade) förmågor och talanger, erhåller en varierad efterfrågan i ett marknadsekonomiskt samhälle. När marknaden styr efterfrågan så innebär det (i en perfekt fungerande marknadsekonomi) att konsumenternas (oftast de redan miljösmässigt fördelaktiga) intressen av att fritt välja hur deras pengar ska spenderas är skyddade (Sen, 1985), men det resulterar även i att vissa produkter säljer bättre än andra. Det i sin tur resulterar i att vissa av de arvsmässiga personliga egenskaperna individer besitter medför större fördelar än andra (Nagel, 1991). Anna Exempelsson kan vara bäst i världen på att fläta skosnören, men om ingen vill köpa denna skosnörenskonst så gynnas hon inte av färdigheten. Anders Exempleqvist kanske uppfinner en ny sorts bomb som kan utplåna världen, det kanske folk tycker är bättre och han gynnas av sitt skapande. Även om marknads transaktioner har dåliga innebörder så är dom understödda av marknadens föreliggande rättigheter att vara det (Sen, 1985). Hursomhaver, så anser Nagel (1991) att det är orättvist när ett socioekonomiskt sytem missgynnar vissa människor p.g.a. oförtjänta olikheter, då man skulle kunna lindra, förminska eller kanske t.o.m. helt förhindra ett sådant utfall genom att anamma redistributiv beskattning och ”sociala värfärdsprogram i en offentlig regi” (Nagel, 1991:77). Orättvisorna bör motarbetas då ”rättvisa är den främsta dygden för samhällets institutioner, precis som sanning är den främsta dygden för ett tankesystem” (Rawls, 2008:519). Nagel (1991) menar att det skall ske genom redistributiv omfördelningspolitik, vilket även får stöd av Rawls (2008) som hävdar att rättvisa aldrig kan uppstå om socioekonomiska- eller naturliga omständigheter tillåts skapa orättvist ofördelaktiga förhållanden som gynnar vissa, till kostnad av nackdelar för andra. Kritiker till Nagels föreställning om ett rättvist samhälle grundar sig i andra föreställningar om vad rättvisa är. En neoliberalistisk föreställning som förespråkas av Nozick (2008) innebär att rättvisa är individens rätt att välja vad än hon än väljer och att i sin tur väljas av andra utifrån deras egna respektive val. I en sån uppfattning ter sig ett samhälle genomsyrat utav fri marknad som det mest rättvisa alternativet. Individerna bör gynnas om dom väljer rätt och ifall de kan bistå med något som (i en perfekt värld) efterfrågas av samhället. Nozick menar att det är det okonsekvensalistiska moraliska resonemanget som ska styra, då det viktigaste åtagandet i upprätthållandet av rättvisa är bevarandet personlig frihet (Sen, 1985). Jag tycker att Nagels påstående om nödvändigheten av omfördelningspolitik är rätt, då jag i enlighet med Sens beskrivning av kritiker av den fira marknade ”inte ponerar alternativet av att inte ha några marknadstransaktioner överhuvudtaget” (Sen, 1985:1). Jag anser endast att vi måste lindra de orättvisa förhållanden som uppstått och fortsätter att uppstå, i.a.f. tills vidare, tills någon utarbetat ett bättre alternativ.
Referenser
Nagel, T. (1991): Vad är Meningen med Alltihop?. Nora: Nya Doxa. pp. 72-80.
Nozick, R. (2008): Rättvisa och Rättigheter. I Marc-Wogau, K., Bergström, L. & Carlshamre, S. (eds.) Filosofin genom Tiderna – 1900-talet Efter 1950, 2:a uppl., Thales. pp. 539-550.
Rawls, J. (2008): Rättvisa och Opartiskhet. I Marc-Wogau, K., Bergström, L. & Carlshamre, S. (eds.) Filosofin genom Tiderna – 1900-talet Efter 1950, 2:a uppl., Thales. pp. 519-538.
Sen, A. (1985): The Moral Standing of the Market. Social Philosophy and Policy. Volume 2, Issue 2. pp. 1-19.
